Höstens avtalsförhandlingar har inletts

I början av september började pappersindustrin som första bransch avtalsförhandlingarna. Parterna stod efter ett tag så långt ifrån varandra att man tog paus. Dialogen återupptogs i slutet av september, men avbröts på nytt av facket sedan arbetsgivaren endast erbjudit ett nollavtal. Utvecklingen följs med intresse, eftersom många stora kollektivavtal i den privata sektorn ska förhandlas om. Exportbranschernas uppgörelser blir riktmärke för övriga förbund.
Förhandlingarna för teknologisektorn och kemiska industrin har nyligen inletts.Avtalen för teknologiindustrin, kommunikation och logistik samt försäkringsbranschen löper ut i oktober. Därefter följer kemisektorn, pressen, finansbranschen, mekaniska skogsindustrin och konsultbranschen i november. I januari står energisektorn, handeln, livsmedelsindustrin, samt turism- och restaurangbranschen i tur.
Köpkraft och flexibilitet
Facken anser att den förbättrade konjunkturen bör resultera i löneförhöjningar för att säkra arbetstagarnas köpkraft. Arbetsgivarsidan hoppas på större inslag av lokala avtal som beaktar olika branschers och regioners förutsättningar. Båda sidor anser också att det efter flera omgångar med centrala uppgörelser finns behov av att uppdatera textinnehållet. Först när de förändringarnas inverkan på kostnaderna är klara kan man diskutera höjningar i procent eller euro. Som alltid måste man beakta sysselsättningsläget och företagens konkurrensförmåga.
Både fack och arbetsgivare beklagar att reformen av arbetstidslagen inte blev klar för avtalsrörelsen. Den nuvarande lagen är över 20 år gammal och beaktar inte kraven i dagens arbetsliv.

Publicerad: 2017-10-12 11:33:00
Arbetsgivarinfo

Bristande datasäkerhet hos många småföretag

Allt fler små och medelstora företag utsätts för databrottslighet. Mer än vart fjärde sme-företag i Finland har drabbats av exempelvis dataintrång eller skadliga filer under de senaste tre åren, enligt en undersökning som gjorts av försäkringsbolaget If.
Många företag är medvetna om bristerna, men har inte vidtagit tillräckliga åtgärder. En tredjedel av de tillfrågade anser att man inte är förberedd på databrott. Det betyder samtidigt att ett intrång upptäcks först senare eller kanske aldrig. Bara vart femte företag är säkert på att man skulle stå emot hackerattacker, spionprogram och andra databrott.

Enligt försäkringsbolaget är det oroväckande att företagens datasäkerhet inte förbättrats nämnvärt, trots att betydligt fler drabbats. Enligt enkäten utgör även insiderdatabrott en överraskande stor del av problemet.Allt fler små och medelstora företag utsätts för databrottslighet. Mer än vart fjärde småföretag i Finland har drabbats av exempelvis dataintrång eller skadliga filer under de senaste tre åren, enligt en undersökning som gjorts av försäkringsbolaget If.

Många företag är medvetna om bristerna, men har inte vidtagit tillräckliga åtgärder. En tredjedel av de tillfrågade anser att man inte är förberedd på databrott. Det betyder samtidigt att ett intrång upptäcks först senare eller kanske aldrig. Bara vart femte företag är säkert på att man skulle stå emot hackerattacker, spionprogram och andra databrott.
If konstaterar att det är oroväckande att företagens datasäkerhet inte förbättrats nämnvärt, trots att betydligt fler drabbats. Enligt enkäten utgör även insiderdatabrott en överraskande stor del av problemet.

Publicerad: 2017-09-05 13:37:00
Nyheter

Allt fler småföretag pressas av långa betalningstider

Trots lagstiftning och debatt om problemet upplever allt fler företag att deras kunder dröjer med betalningen. Lagen tillåter att parterna kommer överens om betalningstiderna och många småföretagare säger att de tvingas böja sig för kundernas krav.
För en liten underleverantör är det svårt att hävda sig när kunden är ett större företag. Risken är att man förlorar kontraktet. När man själv får betalt sent tvingas man också skjuta på att betala sina egna leverantörer, vilket leder till en ond cirkel som är illa för hela samhället.
Två av tre (65 procent) svenska företag säger att de blivit tillfrågade att acceptera längre betalningstider än vad de är bekväma med. I Finland är andelen tre fjärdedelar, vilket är en kraftig ökning från tidigare år. Samma utveckling syns i hela Europa.

Kunderna dröjer avsiktligt
En nyhet i årets enkät är att en majoritet av företagen upplever att betalningarna fördröjs med avsikt, då ekonomiska svårigheter tidigare dominerat dröjsmålen. Vart fjärde företag i Finland har likviditetsproblem och vart tionde upplever att hela verksamheten hotas av sena betalningar.
Sifforna kommer från kredithanteringsföretaget Intrum Justitias årliga företagarrapport European Payment Report 2017, där drygt 10.000 europeiska företag deltog.
Långa betalningstider slår mot företagen, begränsar deras tillväxt och möjligheter att anställa. Vart tionde företag i Sverige uppger att man skulle kunna anställa fler om man fick betalt snabbare, det motsvarar 67 000 jobb.

Bra fakturarutiner är viktigt
Att ha rutiner för din fakturering är faktiskt minst lika viktigt för mindre företag, i snitt förlorar svenska företag nämligen en procent av sin omsättning varje år på grund av obetalda fakturor. Att ha en kreditpolicy är dessutom inte alls lika jobbigt som det låter – här är några enkla steg att följa.
En procent av din omsättning kanske inte låter som så mycket. Men tänk om – hur många procent av vinsten innebär det? En obetald faktura slår nämligen direkt mot vinstmarginalen, och därmed minskar kanske företagets möjlighet till vinstutdelning eller att investera för tillväxt.

Publicerad: 2017-08-16 17:32:00
Nyheter

EU föreslår friare cabotage för lastbilar

EU-kommissionen har nyligen föreslagit att reglerna om cabotagerätt i vägtransporter ska lindras. Samtidigt ska förbättringar i chaufförernas arbetsvillkor införas.
I dag får en utländsk lastbil som levererar gods till Finland göra tre inrikes körningar inom en period på sju dagar. Därefter ska den utländska bilen lämna landet. Enligt det nya förslaget ska en utländsk lastbil kunna göra obegränsat antal transporter under fem dagars tid.
Avsikten med att tillåta tillfällig cabotagetrafik var att utländska bilar ska kunna ta returfrakt på hemresan istället för att köra tomma. Det har dock i praktiken visat sig omöjligt att övervaka systemet och utländska åkerier har kunnat dumpa priserna med låga löner. Som komplement till de friare reglerna vill kommissionen införa krav på att utländska chaufförer ska arbeta enligt respektive lands villkor. Därmed skulle finländska löner och arbetstidsregler gälla alla förare som utför transporter här i landet. Det skulle bland annat maximera arbetsveckan till sex dagar och sätta stopp för att tillbringa veckovilan i lastbilshytten.
Branschorganisationerna förutspår att debatten om det nya förslaget kommer att bli föremål för långa och svåra förhandlingar i ministerrådet och EU-parlamentet.

Publicerad: 2017-07-13 13:50:00
Nyheter

Oenighet om nya arbetstidslagen

Djup splittring uppges råda inom den arbetsgrupp som i ett års tid berett förnyelsen av arbetstidslagen. Enligt Kauppalehti är framför allt fackcentralen FFC och Företagarna i Finlands representanter missnöjda med innehållet i rapporten och hotar lämna avvikande åsikt, medan Finlands Näringsliv och de tekniska tjänstemännens fack är försiktigare.
Huvudsyftet med revideringen av lagen är att öka flexibiliteten och möjligheten till lokala avtal för att tillmötesgå förändringarna i arbetslivet. Bland nyhetena finns flexarbetstid, som innebär att arbetstagaren själv kan välja när arbetet utförs och timfördelningen på olika veckodagar. En förlängning av maximala veckoarbetstiden från 45 till 48 timmar föreslås, liksom att utjämningsperioden förlängs från fyra veckor till fyra månader och att skiftesarbete införs i flera branscher. Däremot bibehålls begränsningarna som rör nattarbete och dagens söndagsersättning.
FFC gillar inte de friare arbetstidsreglerna och betonar arbetarskyddsaspekten. Man vill behålla kravet på att endast förtroendemän ska kunna förhandla om villkoren utanför ordinarie arbetstid och hotar rentav att göra det till en tröskelfråga inför höstens kollektivavtalsförhandlingar.
Förslaget ska enligt planen publiceras den 7 juli för att sändas på remissrunda. Om tidtabellen håller kan lagen antas i september, då avtalsförhandlingarna inleds. Arbetsminister Jari Lindström (bf) uppges vara ovillig att ge arbetsagruppen förlängt mandat, trots att samma grupp även ska bereda en förnyelse av semesterlagen fram till sista juni nästa år.

Publicerad: 2017-06-30 12:44:00
Arbetsgivarinfo