VW-Porsche 914 ansågs på 1970-talet inte vara en äkta
Porsche, men efter 40 år har den fått klassikerstatus.
Porsches halvblod får upprättelse
I år har det gått 40 år sedan Porsche och Volkswagen lanserade den gemensamt utvecklade mittmotorsportbilen VW-Porsche 914. Modellen som kritiserades hårt under sin levnad blev
trots allt en säljframgång och har efterhand nått full acceptans även bland puristerna.
Folkporschen presenterades på Frankfurtsalongen i september 1969 och var ett försök att skapa en billig Porsche, samtidigt som VW ville höja märkets image och kunna erbjuda ett komplement till Karmann-Ghian.
Man ska komma ihåg att VW i slutet av 1960-talet fortfarande var konservatismens högborg, som levde på Bubblan och Typ 3. Den nyligen introducerade 411-modellen, föråldrad redan vid starten, var en flopp och ansågs som allt för dyr. Ett samarbete med Porsche sågs av VW som en väg ut ur brunkolsdimmornas tristess. En bit på väg mot den flärd och sportighet som de engelska och italienska konkurrenterna erbjöd i form av Triumph TR6 och Alfa Spider.
Konstig design och liten motor
Modell 914 fick ett kyligt mottagande. Bilen var uppbyggd av både VW- och Porschedelar. Det var en mittmotorbil med konstigt utseende och motorn på bara 80 hästar hämtades direkt från VW 411. Konceptet med mittmotorbilar var 1969 ännu främmande och användes bara av små nischtillverkare som De Tomaso, Lotus och Matra.
Designen med lång akter, flata ytor, uppfällbara strålkastare och lackerade stötfångare stack ut i en bilpark som dominerades av bulliga småbilar och sedaner med "coca-colasväng" över bakskärmen. Däremot uppskattades det lätt avtagbara targataket som kunde placeras ovanpå packningen i det bakre bagageutrymmet.
Basmotorn i 914/4 var en boxerfyra på 1,7-liter som trots allt gav hyfsade prestanda eftersom vikten höll sig på 900 kilo. Toppfarten låg på 175 km/h. Motorns karaktär var däremot utpräglat sävlig och så lät den ju som en vanlig folka. Växellänkaget var krångligt och förtog en del av sportigheten.
Sexan gör chassit rättvisa
Bilen har individuell hjulupphängning runt om med torsionsfjädring fram och spiralfjädrar bak. Mittmotorn ger god balans och köregenskaperna var utsökt dynamiska och bilen följde minsta vink. Däcken var dock enligt VW-standard smala 155:or på 15-tumsfälg.
Som alternativ till fyran fanns 914/6 med tvåliters boxersexa på 110 hästar från Porsche 911T. Med den motorn fick bilen prestanda och en ljudbild som stämde bättre med utseendet. Men eftersom den kostade 60 procent mer än 914/4 så blev försäljningen marginell.
Först 1973 fick bilen en ny växellåda som gav smidigare växlingar och kortare slag. Samtidigt infördes en tvåliters fyra som alternativ. Med 100 hästar var den en billigare kompromiss mellan pris och prestanda, med en toppfart på 190 km/h. Till 1974 förstorades basmotorn till 1,8 liter och effekten steg till 85 hk.
Sålde bättre än Ghian
Folkporschen blev trots allt en framgång och tillverkades i 118.900 exemplar, varav 3.000 sexcylindriga, till sommaren 1975. Den efterträddes då av modell 924, även den en billig Porsche med VW-motor. Då hade VW-utbudet stöpts om fullständigt med moderna framhjulsdrivna bilar och succén med Golf var redan ett faktum.
914-modellens produktionsvolym kan jämföras med att Opel GT kom upp i 103.000 och Karmann-Ghian 45.000 bilar under samma period. Inte förrän 1996 återkom Porsche med en tvåsitsig roadstermodell i form av Boxster.
Läs mer om dagens Porsche-modeller här.
Text: Jonny Mattsson
(ÅFF 29.12.2009)
***