Viktiga siffror för företagare och arbetsgivare
2010
Siffrorna
för 2009 hittar du här
Se även Arbetsgivarens
ABC på Företagarna i Finlands hemsida.
Med reservation för skrivfel!
NYHETER:
Lokala lösningar för höstens
metallöner
Ett förhandlingsresultat om lönehöjningarna i
teknologi-industrin (bl a metall, bil- & maskinhandel samt bilverkstad)
hösten 2010 nåddes den 16.8. Det innebär att lönehöjningarna avtalas lokalt
på varje företag eller arbetsplats inom september. Förutsättningarna och
tidpunkten för lönehöjningen samt storleken bedöms utgående från faktorer
som kostnadsläget, konkurrenskraften, produktiviteten, orderingången och
sysselsättningen.
Löneförhöjningen kan således vara mindre än den generella nivån (nedan)
och tidpunkten kan senareläggas. Ifall man i de lokala förhandlingarna inte
uppnår enighet om löneförhöjningarna, betalas från 1.10.2010 en
allmän förhöjning på 1,0 procent och en pott på 0,5 procent som inriktas
på personliga förhöjningar.
(24.08.2010)
Tingsrättsdom gjorde inhyrd
arbetstagare till fast anställd
En principiellt ny syn på arbetsförhållanden gavs i maj i en
dom från Egentliga Finlands tingsrätt. En person som länge arbetat i ett
bageris kafeteria såsom uthyrd arbetstagare blev uppsagd. Kort därefter
anställdes dock en ny person till samma arbetsplats. Domstolen anser därför
att det i praktiken var fråga om en tillsvidareanställning och inte arbete på
viss tid. Arbetstagaren tilldömdes därför 6.800 euro i ersättning för
olaglig uppsägning.
Av referatet i servicefacket PAM:s medlemstidning framgår inte om domen
överklagats till hovrätten, vilket verkar sannolikt med hänsyn till
hittillsvarande praxis.
(30.06.2010)
Nya avtal i kommunikationsbranschen
Det nya kollektivavtalet för bokarbetarna gäller perioden 4.6.2010 -
30.4.2011. Avtalet innehåller textändringar som syftar till flexibilitet och
effektiviseringar när det gäller arbetstiden.
De personliga lönerna höjs den 1.9.2010 med 0,6 procent. Därtill finns en
företagsvis pott på 0,3 procent som fördelas lokalt. Om avtal kring detta ej
nås ges 0,2 % som allmän förhöjning och 0,1% enligt arbetsgivarens beslut.
Minimilönerna höjs den 1.9.2010 med 0,9 procent. Dessutom ges samtidigt ett
engångsbelopp på 70 euro till alla som är anställda den 1.9.2010.
Engångssumman är en kompensation för att löneförhöjningarna flyttats till
hösten.
Nattillägget höjs från 1.9 till 1,73 euro per timme.
Tidningsutdelare får jultillägg
De personliga lönerna höjs den 1.9.2010 med 10 cent per timme, dock minst 0.9
procent. Minimilönerna höjs med 10 cent/h i samtliga lönegrupper. För arbete
på julafton och nyårsafton betalas från 2010 ett lönetillägg på 50
procent.
Kommunikationsbranschens tjänstemän
De personliga lönerna höjs den 1.9.2010 med 0,6 procent. Därtill finns en
företagsvis pott på 0,3 procent som fördelas lokalt. Om avtal kring detta ej
nås ges 0,2 % som allmän förhöjning och 0,1% enligt arbetsgivarens beslut.
Minimilönerna i branschen höjs den 1.9.2010 med 0,9 procent. Dessutom ges
samtidigt ett engångsbelopp på 80 euro.
26-månadersavtal
i skogsbranschen
Ett nytt kollektivavtal för skogsarbetare gäller för tiden
1.6.2010-31.8.2012. Lönerna höjs den 1.6.2010 med 0,7 procent. Följande
löneförhöjning sker den 1.9.2011 och förhandlas fram nästa sommar. Om
någon överenskommelse ej nås kan avtalet sägas upp per den 31.8.2011.
Fyraårigt livsmedelsavtal till slut
Livsmedelsarbetarförbundet godkände den 24.5 medlingsbudet som
innebär ett rekordlångt avtal. Det nya kollektivavtalet för mejerier,
köttförädling, livsmedelsindustri och bryggerier gäller till 31.3.2014 och
innehåller inte de omtvistade flexibilitetslösningarna i arbetstiderna som
arbetsgivarparten hade önskat. Branscherna får istället möjlighet att lokalt
avtala om arbetstidsreformer. I övrigt följer uppgörelsen industrins
allmänna linje, med bland annat en veckas avlönad pappaledighet samt höjningar av
förtroendemännens arvoden.
Lönerna höjs från 1.6.2010 med en allmän justering på 0,9 procent. I
timlönebranscherna höjs ålderstilläggen dessutom med 6 procent. Lönerna
höjs följande gång den 1.10.2010 med 0,6 procent.
De kommande tre åren görs löneförhöjningar årligen den 1.4 samt den 1.10.
Höjningarna på våren förhandlas fram separat utgående från den
genomsnittliga kostnadsutvecklingen i fyra industribranscher. Höjningarna på
hösten blir följande: 2011: 0,3 %; 2012: 0,3 %; 2013: 0,4 %. (26.05.2010)
Nytt treårigt avtal för
byggtjänstemän
Tjänstemännen inom byggsektorn och byggmaterialindustrin har
fått nya avtal som sträcker sig till våren 2013. Lönerna höjs första
gången från 1.6.2010 med 20 euro per månad, dock minst 0,7 procent. Följande
löneförhöjning sker den 1.11.2010 med 0,4 procent i form av en företagsvis
pott. Om fördelningen inte avtalas görs höjningen som en allmän
förhöjning.
Lönehöjningarna för 2011 och 2012 fastställs efter separata förhandlingar.
De nya avtalen innehåller även en veckas avlönad pappaledighet samt höjningar av
förtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktiges arvoden. (19.05.2010)
Öppet läge i
livsmedelsindustrin
Förhandlingarna mellan parterna i livsmedelsbranschen den 17.5 blev
resultatlösa. Nästa möte sker den 23.5. Ifall inget avtal nås då, träder
sannolikt den utlysta strejken i kraft den 25.5. (19.05.2010)
Nytt avtal för kopieringsbranschen
Kopierings- och printbranschen har fått et nytt kollektivavtal
som gäller från 1.5.2010-31.3.2012. Lönerna höjs första året den 1.5.2010
med 0,6 procent och den 1.10.2010 med 0,7 procent.
(07.05.2010)
Andra livsmedelsstrejken flyttas
Efter att Livsmedelsfacket den 4.5 förkastat
riksförlikningsmannens medlingsbud inleddes en fyradagars strejk den 5.5 som
omfattar 83 produktionsenheter i hela livsmedelssektorn.
Arbets- och näringsministeriet beslöt den 7.5 att flytta fram den heltäckande strejk som utlysts till
11.5 med två veckor till midnatt den 25.5. Åland är undantaget från en ev.
strejk. Tvisten gäller framför allt arbetsgivarnas krav på ökad flexibilitet
i arbetstiderna för att tillgodose de allt längre öppettiderna inom
dagligvaruhandeln.
Förhandlingarna väntas återupptas senare.
(07.05.2010)
Konsultbranschens löner stiger i maj
Tjänstemännen inom projekterings- och konsultbranschen har
fått ett nytt kollektivavtal som gäller från 1.5.2010 till 31.10.2011.
Lönerna höjs från 1.5.2010 med en allmän förhöjning på 0,5 procent. I
november justeras lönerna enligt kollektivavtalet mellan TU och
Teknologiindustrin.
I det nya avtalet erbjuds papporna avlönad faderskapsledighet i sex dagar.
Omställningsskyddet för dem som sägs upp av ekonomiska orsaker och
produktionsorsaker förlängs med fem dagar. (03.05.2010)
Nytt
avtal för bilskolorna
Trafikutbildningsbranschens nya
kollektivavtal gäller i två år, fram till den 31.3.2012.
Lönerna för trafiklärare höjs från 1.4.2010 med 18 euro dock minst 0,6
procent och för kontorsanställda med 12 euro eller 0,6 %. Följande allmänna
löneförhöjning sker den 1.10.2010. För trafiklärare med 15 euro dock minst
0,5 % och för kontorsanställda med 11 euro eller 0,5 %. Lönerna höjs även
den 1.4.2011 med 18 resp. 12 euro, minst 0,6 %.
Dyrortsklasserna I och II slås under
avtalsperioden ihop till en. Första steget sker den 1.10.2010 genom en
tabellförhöjning på 20 euro i klass II. Avsikten är att slutföra
övergången den 1.10.2011. (29.04.2010)
Taxis
nya avtal gäller 22 månader
Taxibranschens nya kollektivavtal har godkänts. Avtalet gäller från 7.4.2010
till 31.1.2012.
Lönerna höjs den 1.5.2010 med 1,7 procent. Avtalet innehåller ändrade regler
om bland annat sjuktidsreglerna, semesterpenning som ska erläggas inom fem
bankdagar efter återkomst från semestern, samt om uniformspenningen som höjs
till 225 euro.
Lönehöjningarna för 2011 förhandlas fram separat och om resultat ej nås
före 31.1.2011 kan avtalet sägas upp då. (28.04.2010)
Lockouten
slut men strejkvarningen består i livsmedelsindustrin
Efter att facket förkastat
medlingsbudet på måndagen trädde arbetsgivarnas lockout i kraft den 26.4 kl.
18.00. Efter att en ny strejk utlysts som följd av detta avslutades lockouten
redan den 27.4 kl. 22.00. Åtgärden omfattade 235
arbetsplatser och 18.000 personer hos medlemsföretagen inom
baslivsmedelsindustrin, köttbranschen och bagerisektorn.
Livsmedelsfacket har alltså utlyst en ny strejk i branschen
till den 11 maj. Strejken berör alla företag och avses pågå tills ett
förhandlingsresultat har nåtts.
Utanför stridsåtgärderna står
samhälleligt viktiga funktioner som leveranser till offentliga institutioner
och djurfoderförsörjningen. Utanför strejken står även enheter som befinner
sig i företagssanering samt produktionsenheter där nedläggningsbeslut
föreligger. (28.04.2010)
Kort
avtal för bevakningsbranschen
Ett nytt avtal har nåtts för bevaknings- och säkerhetsbranschen. Avtalet
gäller perioden 1.4.2010-31.1.2011. Lönerna höjs den 1.5.2010 med 0,6
procent. Även arbetstidstilläggen höjs den 1.5, liksom förtroendemännens
arvoden.
Därtill finns en pott på 0,7 procent för utveckling av lönesystemet. Om
avtal kring detta ej nås ges potten som allmän förhöjning den 1.12.2010.
(26.04.2010)
Långt
avtal för fastighetsservice
Servicefacket godkände den 22.4 medlingsbudet för branschen. Därmed
förfaller strejkhotet som utlysts till den 3 maj. Det nya avtalet gäller från
1.4.2010 - 30.9.2012 och innebär löneförhöjningar på totalt 2,1 procent
under perioden.
Lönerna höjs den 1.5.2010 med 0,8 procent.
Följande höjning sker den 1.1.2011 med 1,3 %. Dessutom görs en
låglönesatsning och dyrortsklass 2 i lönesystemet slopas, vilket innebär en
indirekt löneförhöjning på 40-60 cent per timme på de aktuella orterna.
Vidare har förtroendemannaavtalet förnyats helt. Löneförhöjningarna för
2012 förhandlas fram separat hösten 2011. (26.04.2010)
Regler
för för arbetsgivare och anställda under
flygstoppet
Flygstoppet till följd av vulkanutbrottet på Island medför att resenärer har
svårt att ta sig
hem. Det innebär oplanerad frånvaro på många arbetsplatser eller att
arbetsresor förlängs.
Askmolnen som stoppat flygtrafiken räknas som ett oöverstigligt hinder (force
majeur), vilket innebär att frånvaro från arbetet inte direkt kan leda till
arbetsrättsliga åtgärder som varning eller att arbetsavtalet upphör. Den
anställde har dock en skyldighet att utan dröjsmål informera sin arbetsgivare
om sin frånvaro.
Ifall en arbetstagare är borta från jobbet och inte kontaktar arbetsgivaren
inom sju dagar, kan arbetsgivaren i princip anse att arbetsavtalet hävt från
början av frånvaron. Det förutsätter dock att arbetsgivaren inte visste
eller borde ha vetat att det förelåg en giltig orsak till frånvaron.
En anställd som varit på tjänsteresa då flygstoppet infördes har rätt till
lön, dagtraktamente och ersättning för merkostnader som uppstår under
väntetiden, till exempel för logi. Om den anställde reser på sin fritid har
arbetsgivaren naturligtvis ingen skyldighet att betala vare sig lön eller
merkostnader.
Ifall arbetet på en arbetsplats måste ställas in till följd av flygstoppet,
till exempel pga uteblivna leveranser, har arbetsgivaren skyldighet att betala
lön i högst 14 dagar. Läs
mera här.
Tre
dagars strejk i livsmedelsindustrin
Förhandlingarna om ett nytt
kollektivavtal för de anställda i livsmedelsindustrin avslutades på
tisdagskvällen som resultatlösa. Som en följd av detta inleddes vid midnatt
den 21.4 en tre dygns strejk på 57 utvalda produktionsenheter inom främst
större företag som Atria, Fazer, Hartwall och Valio. Strejken kan leda till
brist på halvfabrikat, bröd och vissa andra produkter i butikerna redan i
slutet av veckan.
Stridsfrågan är arbetsgivarnas önskemål om ökad flexibilitet i fråga om
arbetstiderna. Industrin vill få möjlighet att driva verksamheten sex dagar i
veckan och att arbetstiden kan uppgå till tio timmar per dag och 48 timmar per
vecka. Detta är praxis i många andra branscher. Industrins motiv är att
livsmedelsffärerna nu kan ha öppet sju dagar i veckan vilket ökar
efterfrågan på färskvaror under veckosluten.
Ifall de fortsatta förhandlingarna inte ger resultat har
livsmedelsfacket utlyst en ny strejk som inleds den 5 maj och varar i sex dagar,
samt omfattar ännu fler arbetsplatser. Då tas 84 olika enheter inom alla
sektorer av livsmedelssektorn ut i strejk, bland annat bagerier,
köttförädling, mejerier, bryggerier och kafferosterier. Som motdrag har
arbetsgivarförbundet ETL till måndag 26.4 utlyst en två dagars lock-out som
gäller alla medlemsföretag. (23.4.2010)
Måttfullt
avtal för handeln
Ett nytt treårigt kollektivavtal i handelsbranschen godkändes den 20.4.
Avtalet gäller till den 31.3.2013. De handelsanställda får en
löneförhöjning på 0,7 procent den 1.5.2010 samt minst 15 euro redan den
1.10.2010. Då förnyas också lönesystemet och samtidigt slopas dyrortsklass
II gradvis så att dessa löntagare får en extra förhöjning. Under
avtalsperioden höjs lönerna i klass II till samma nivå som lönerna i
dyrortsklass I. Även lönetilläggen förenhetligas, vilket innebär
förhöjningar för lagerarbetare och kioskanställda.
De följande löneförhöjningarna sker 2011 och 2012 och förhandlas fram
separat inom februari respektive år. Om enighet inte nås kan kollektivavtalet
sägas upp.
Sociala förbättringar
Det nya llektivavtalet innebär även förbättringar i kvalitetsfrågorna. De
anställda får rätt till två kaffepauser när arbetsdagen är minst sex
timmar. Bestämmelserna om språktillägg kommer i fortsättningen att gälla
hela branschen, såväl lagerarbetare som kontorsanställda och försäljare.
Tiden mellan lediga dagar kan högst vara 9 dagar. Arbetstagarna ska i
fortsättningen ha möjlighet att ta del av arbetsskiftslistan minst tre veckor
på förhand om utjämningsschemat för arbetstiden sträcker sig längre än 8
veckor.
Arbetsmarknadsparterna fortsätter under året diskussioner om centrala
arbetslivsfaktorer och strukturfrågor i åtta olika arbetsgrupper, som bland
annat omfattar åtgärder för att få arbetstagarna att stanna kvar längre i
arbetslivet, jämlikhetsfrågor, provisionslöneregler och lokala avtal.
(20.4.2010)
Långt
avtal för turism- och restaurangbranschen
Ett nytt treårigt kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsbranschens
arbetstagare har ingåtts den 20.4. Avtalet gäller till den 31.3.2013 och
benämningen har ändrats från "hotell- och restaurang" till det mera
heltäckande "turism-, restaurang- och fritidsservice". Lönerna höjs
med 0,8 procent den 1.5.2010. Höjningen gäller både tabellöner och de
personliga löner. De följande löneförhöjningarna genomförs i april 2011
och 2012 efter separata förhandlingar.
Enligt avtalet kommer också lönerna i dyrortsklass II att slopas stegvis, så
att 30 % av skillnaden gentemot dyrortsklass I läggs till klass II den
1.10.2010, ytterligare 50 % av skillnaden läggs på 1.10.2011 och den 1.10.2012
förenhetligas lönenivåerna.
Dessutom medför avtalet förbättringar i kvalitetsfrågorna, exempelvis
gällande arbetstidsbestämmelserna för deltidsanställda,
helgdagsersättningen, reglerna för vård av sjukt barn, pausreglerna och i
fråga om arbetstidsförkortning.
Arbetsgivarna får i fortsättningen en tydlig skyldighet att skola in
arbetstagare i trygga arbetsmetoder, samt informera om företagshälsovård och
arbetarskyddsfrågor.
(20.4.2010)
Nytt avtal för byggsektorn
Ett förhandlingsresultat om nya kollektivavtal för hela
byggsektorn har uppnåtts. Avtalet löper över två år och ger
löneförhöjning på 1,0 procent från 1.5.2010. Förhöjningen gäller både
tabell och ackordslöner inom husbyggnad, byggmaterialindustrin, jord- och
vattenbyggnad, asfaltbranschen, vattenisolering, VVS, måleri och
golvbeläggning.
Avtalen omfattar cirka 80.000 arbetstagare och gäller till 29.2.2012.
Löneförhöjningarna för 2011 förhandlas fram separat.
Treårigt avtal för bildäcksbranschen
Arbetstagarna i bildäcksbranschen har fått ett nytt
kollektivavtal som gäller 12.4.2010-30.4.2013.
Lönerna höjs den 1.5.2010 med 11 cent per timme, dock minst 0,9 procent.
Dessutom har arbetstidstilläggen justerats.
Följande löneförhöjningar äger rum 1.3.2011 och 1.3.2012, och förhandlas
fram separat före utgången av januari månad respektive år. De sociala
villkoren har förbättrats genom att karenstiden vid sjukdom halverats.
Nytt avtal för hushållsteknikbranschen
Ett nytt avtal för hushållsmaskin- och teknikservicebranschen
har ingåtts den 13.4.
Avtalet gäller tiden 1.3.2010-29.2.2012.
Lönerna höjs med 0,6 procent från 1.4.2010. Följande löneförhöjning sker
den 1.10.2010 med 15 euro, dock minst 0,7 %.
Strejkvarsel för fastighetsservice
Förhandlingarna i fastighetsservicebranschen avbröts på
fackets initiativ den 13.4 och fortsätter senare under ledning av
riksförlikningsmannen. En 24 timmars strejk har utlysts till den 3 maj kl.
06.00.
Aktuellt förhandlingsläge
Förhandlingarna i hotell- och restaurangbranschen ledde
ännu inte den 15.4 till resultat. Parterna möts nästa gång på lördag 17.4.
Förhandlingarna i apoteksbranschen har flyttats fram och fortsätter den 21.4.
Information inför strejken inom
handeln 16.4
Servicefacket PAM har fattat beslut om 24
timmars strejk inom handeln och bevakningsbranschen den 16-17.4 kl 06-06 för
att skynda på avtalsförhandlingarna.
Butikerna bör förbereda sig genom att vidtala reservpersonal, ha beredskap att
ev. justera öppettiderna, planera kritiska leveranser, och anpassa sin
marknadsföring etc.
Fritt val att strejka
Att delta i strejken är varje anställds eget beslut, oavsett om man är med i
facket eller inte. Det finns inga lagregler som tvingar fackanslutna att
strejka.
Att inte delta i strejken innebär högst att man som fackmedlem bryter mot
fackets egna regler, vilka juridiskt motsvarar en förenings stadgar. Den anställde kan inte förlora rätten till arbetslöshetsskydd från
fackets kassa för att han jobbar under strejken.
Det finns inga arbeten som
är i blockad, dvs arbetsgivaren får ta in ersättande personal och de
strejkande får inte hindra arbetet. Varken kunder eller leveranser får hindras
av de strejkande.
Arbetsgivaren kan förbjuda de strejkande att vistas på butiksområdet. De
strejkande, även förtroendemän, har ingen rätt att vistas i butiken eller
att hålla möten i arbetsgivarens lokaler under strejken. Förtroendemännens
särskilda ställning upphävs även i övrigt under strejktiden.
Ekonomiska konsekvenser
Den som strejkar får ingen lön och heller ingen sjuklön ifall sjukdomen
uppstår under strejktiden. En anställd som haft semester och enligt schemat
ska återkomma i arbete den 16.4 går miste om semesterpenningen som bör
återkrävas ifall han inte inställer sig för arbete i normal ordning. Att
visa sig på arbetsplatsen under dagen räcker inte.
Viktigt att agera sakligt
Under tiden fram till strejkdagen finns risk för spontana åsiktsyttringar som
punktstrejker eller utmarscher från de fackanslutna (närmast på stora
arbetsplatser), men dessa är då olagliga stridsåtgärder eftersom de ska
anmälas minst 14 dagar i förväg (dvs senast 1.4).
Man bör som arbetsgivare agera och bemöta all personal med tanke på att
arbetet direkt efter en ev. strejk ska återgå till det normala. Dessutom bör
man vid t ex frågor från media informera sakligt bara om fakta, dvs att
förhandlingarna avbröts 31.3 och återupptogs 8.4 samt att man hoppas på
snabba resultat. (15.04.2010)
Förmånligt
arbetslöshetsskydd via YTK-kassan
Ett bra alternativ för alla anställda som
vill ha inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd, men inte vill betala fackets höga
avgifter är den privata oberoende arbetslöshetskassan, YTK-kassan, som nu är
landets största.
Medlemsavgiften är i år 99 euro, dvs en bråkdel av fackavgiften. Läs
mera här.
Handelns kollektivavtalsförhandlingar
avbröts
Flera stora kollektivavtal gick ut i går 31.3.
Förhandlingarna inom handeln avbröts i tisdags efter att servicefacket PAM
avvisat arbetsgivarnas bud på 0,6 procents löneförhöjning. Facket krävde
1,1 procents påslag, men handelsarbetsgivarna vill hålla sig i närheten av
höstens industriavtal som innebär 0,5 procents lönepåslag det första året.
Någon ny datum för att återuppta förhandlingarna har inte bestämts.
Förhandlingarna i hotell- och restaurangbranschen pågår, liksom inom
fastighetsservice- samt byggbranschen och slutförs sannolikt efter påsk.
(31.03.2010)
Även företagare kan få tillbaka
olaglig bilmoms
Företagare som importerat bilar har också rätt att få tillbaka hela
momsen i sådana fall där en personbil använts delvis privat och därför inte
berättigat till momsavdrag i bokföringen. För att få återbäring för bilar
som importerats åren 2006-2009 ska en ansökan skickas till tullen före
utgången av 2010.
Om bilen importerats före 2006 har man rätt till återbäring ifall man
besvärat sig över bilskatten före den 6.11.2009, den dag då lagen om
återbäring trädde i kraft. Ifall ett besvär lett till ett beslut som vunnit
laga kraft är enda möjligheten att ansöka om att beslutet upphävs av HFD. Se
närmare nedan. Såvida inte HFD går in för att alla importörer ska få
återbäring, något som övervägs just nu. Läs
mera om bilmomshärvan här.
Skatteverket
utlovar mjuk linje till följd av skattekontoproblem
Under en övergångstid kommer skatteförvaltningen
att ha en liberal linje när det gäller företagens ibruktagande av
skattekontorutinerna. Det har förekommit en rad problem i inledningen av
reformen. Dels började vissa företag felaktigt redovisa enligt det nya
systemet redan i slutet av 2009. Sedan identifiering med katso-koderna blev
möjlig har datasystemet ofta varit blockerat. Inte ens skattebyråerna själva
har kommit in i systemet.
Skatteförvaltningen har därför gett företagen förlängd tid till slutet av
juni med att redovisa enligt det gamla systemet, genom att de
gamla
bokföringsbyråauktorisationerna förlängts. Man lovar också förståelse
för företagens problem och enligt Skattestyrelsen ska en liberal linje följas
när det gäller de sanktioner som är formellt förknippade med förseningar i
att anmäla och betala skatterna via skattekontot.
Enligt lagen är påföljden på en försenad periodskattedeklaration 20
procents årlig ränta och på en försenad betalning debiteras även
förseningsränta.
De första arbetsgivarprestationerna som ska deklareras enligt
skattekontosystemet gäller januari månads löner. De ska anmälas med
pappersblankett senast den 8 februari och elektroniskt senast den 12 februari.
Betalningsdagen är numera alltid den 12 dagen i månaden.
Läs
mera här.
Skattekontoreformen
träder i kraft 2010
Skattekontot är en personlig sammanställning av olika skatter som företaget
ska betala på eget initiativ. Kontot upprätthålls av Skatteförvaltningen på
nätet och påminner mycket om de nuvarande internetbankerna. Skattekontot
avstäms månadsvis och skattebetalaren får ett kontoutdrag. Samtidigt
förändras månadsanmälan för moms och arbetsgivaravgifter. De nya rutinerna
gäller anmälan som görs från och med januari månads löner och
försäljning. Läs
mera här.
Strängare
beskattning av vissa dividender 2010
Beskattningen av dividender som utdelas på basen av
arbetsinsats eller annan grund som inte följer ägarandelen skärptes från
1.1.2010. Dylika arbetsrelaterade dividender förekommer bland annat i läkar-
och konsultbranschen.
Enligt de nya reglerna beskattas en dividend som inte baserar sig på mottagaren
ägarandel att hela summan beskattas som lön eller arbetsersättning. Detta
innebär dock att dividenden då är en avdragbar utgift för bolaget, vilket i
sig kan ha fördelar.
För att undvika straffskatten måste man i dividendbeslutet framöver separera
den "vanliga" dividenden från den arbetsrelaterade. Då tillämpas
beskattas bara en del av summan som förvärvsinkomst.
De nya skattereglerna syftar till att förhindra att förvärvsinkomst
förvandlas till kapitalinkomst. Motivet grundar sig på missuppfattningen att
kapitalinkomst beskattas lindrigare, men för det krävs att bolaget har stora
tillgångar och att den jämförda lönen är mycket hög. De flesta företagare
betalar hög skatt på sina inkomster. Enligt statistiken för 2007 bestod 2/3
av de FöPL-registrerade företagarnas inkomst av förvärvsinkomster.
Skattefria dividender existerar inte, eftersom bolaget alltid betalar 26 %
samfundsskatt på sin vinst. Dividendmottagaren kan ta emot dividend
skattefritt upp till en andel om 9 % av bolagets nettotillgångar. Av den
överskjutande delen av dividenden räknas 70 procent som förvärvsinkomst och
beskattas enligt mottagarens marginalskatt.
De flesta företagare har normala inkomster
I debatten har det talats om att företagare får 90.000 euro i
"skattefri" dividend, men för att ta ut ett sådant belopp, som redan
beskattats en gång i bolaget, krävs att bolagets nettoförmögenhet är minst
en miljon euro och då talar vi inte längre om småföretagare.
Av beskattningsuppgifterna för 2008 framgår att 53.500 FöPL-registrerade
företagare i medeltal tog ut 14.348 euro i kapitalinkomstdividend. Antalet som
fick mer än 90.000 var endast 1.318, vilket utgör blott 0,6 procent av de
220.000 FöPL-registrerade. (Källa: Y-Sanomat 8/09 och 2/10)
Förhöjda
avskrivningar för investeringar åren 2009-2010
Temporärt förhöjda avskrivningar
beviljas på anskaffningsutgifterna för sådana byggnader som används som
fabrik eller verkstad och för sådana nya maskiner och anläggningar som
används i en fabrik eller en verkstad och som tagits i bruk kalenderåren 2009
och 2010.
http://www.vero.fi/nc/viewarticle.asp?article=8510&language=SWE
Nya
kollektivavtal och aktuella löneförhöjningar
Vintern-våren 2010
Elektriker inom energi- ICT- och eltekniksektorn
Elektrikerna inom energi, ICT och tekniksektorn fick ett nytt treårigt
kollektivavtal den 15.3. Avtalet gäller närmare tre år, till 31.1.2013 och
innehåller en allmän löneförhöjning på 0,8 procent den 1.9.2010, plus en
företagsvis rat på 0,4 procent den 1.1.2011. Löneförhöjningarna för 2011
och 2012 förhandlas fram senare.
Bil- och transportbranschen
Efter en 21 timmar lång strejk och två medlingsbud nåddes den 3 mars ett nytt
tvåårigt avtal för bil- och transportbranschen. Avtalet gäller till
31.1.2012 och innehåller fyra löneförhöjningar.
Den 1.4.2010 höjs lönerna med 0,6 procent. Följande löneförhöjning sker
den 1.10.2010 med 0,7 procent, samt den 1.4.2011 med 0,6 procent. En höjning
görs även i december 2011 enligt industrins allmänna linje som fastställs
efter separats förhandlingar.
Landsbygds- och
trädgårdsbranschen
Avtalet gäller 1.2.2010-31.1.2013. Lönerna höjs 1.2.2010 med 9 cent/timme och
1.3.2011 med 8 cent/h.
Golfbranschen
Avtalet gäller 1.2.2010-31.10.2011. Lönerna höjs 1.2.2010 med 0,9
procent. Följande löneförhöjning görs 1.2.2011 efter separata
förhandlingar.
Snickeribranschen
Avtalet gäller 19.2.2010-31.3.2013. Lönerna höjs under 2010 med 6 cent
per timme. Tidpunkten och höjningens storlek slås fast efter företagsvisa
överenskommelser mellan arbetsgivaren och förtroendemannen, beroende på
företagets ekonomiska situation. Om avtal inte nås höjs lönerna med 6 cent
per timme från den 1.5.2010.
Textilservice (tvätteri)
Avtalet gäller 1.2.2010-31.1.2013. Lönerna höjs den 1.5.2010 med 9 cent/h
eller 15 euro/mån, dock minst 0,9 procent. Följande löneförhöjningar äger
rum 1.2.2011 och 1.2.2012 efter separata förhandlingar.
Frisörbranschen
Lönerna höjs den 1.4.2010 med 2,5 procent.
Hösten 2009
Kemibranschen har ingått nytt kollektivavtal
24.11.09-31.1.2013 som ger löneförhöjningar på 0,6 + 0,3 % den 1.5.2010.
Bankbranschen har 18.12.09 nått en löneuppgörelse som ger
löneförhöjning på 0,65 % dock minst 18,50 euro per månad från 1.1.2010,
samt 0,95 % den 1.6.2010.
Försäkringsbranschen godkände 30.12 en löneuppgörelse som ger
löneförhöjning på 0,69 % från 1.2.2010.
IT-sektorns servicebransch enades den 22.12.09 om ett nytt löneavtal
till utgången av 2012. Avtalet ger en allmän löneförhöjning på 0,5 % den
1.1.2010, samt en engångssumma på 95 euro den 1.2.2010. En motivationspott på
0,3 % genomförs under våren på företagsnivå.
Telefonservice- och växelsektorns nya avtal gäller 1.10.09-31.5.2011
och innehåller en löneförhöjning på 0,9 % från 1.1.2010.
Mekaniska skogsindustrin har nått ett avtal för tiden
1.1.2010-31.8.2012 som innebär att lönerna höjs med 0,5 % från 15.1.2010.
Konsult- och planeringsbranschens tjänstemän fick ett nytt ettårigt
avtal från 1.11.09. Lönerna höjs den 1.2.2010 med 0,5 %.
Nytt avtal för
metallindustrin
Teknologiindustrin och metallfacket har kommit
överens om ett nytt treårigt avtal som träder ikraft 1.10.2009.
Lönehöjningen sker antingen arbetsplatsvis med en ram på 0,5 procent som ska
genomföras senast från den 1.11.2009. Om inget lokalt avtal ingås görs
lönehöjningen som en allmän förhöjning på 0,5 procent från den
1.12.2009.
Lönetillägget för kvällsskift är 107 cent per timme från 1.12.09 och
nattillägget är 196 cent per timme.
Ifall företagets ekonomiska läge, orderstock eller sysselsättningsläge är
mycket svagt, kan man inom företaget komma överens om att ingen
löneförhöjning görs eller att den skjuts fram.
Lönehöjningarna för 2010 och 2011 förhandlas fram separat under april-maj
vardera året. Utgångspunkten för förhandlingarna är de ekonomiska
utsikterna samt sysselsättningsläget.
Det nya avtalet innebär också ökade möjligheter för flexiblare
överenskommelser på arbetsplatsen om arbetstider, förhandlingspraxis och
förtroendemannens roll. Dessutom slopas dyrortsklasserna i lönetabellerna
stegvis under 2010-2011 och upphör från 1.10.2011.
Plåt och industri-isoleringsbranschen följer metallsektorns avtal. (09.09.2009)
Bil- och maskinhandeln samt bilverkstad förenas
Även bilhandeln och bilverkstäderna har fått ett nytt gemensamt avtal, som
följer huvudpunkterna i metallavtalet. Lönerna kan höjas efter lokala
överenskommelser eller som allmän förhöjning med 0,5 procent från
1.12.2009. (14.09.2009)
Arbetsgivarinfo 2010
Pensions-Alandias information om pensionsförsäkring och arbetsgivaravgifter
http://www.alandia.com/avdelning_text.con?iPage=419&m=887
Aktuellt för arbetsgivare från
Skatteförvaltningen:
http://www.vero.fi/default.asp?path=5,40&article=8584&domain=VERO_MAIN&language=SWE&index=#
Naturaförmåner:
http://www.vero.fi/default.asp?path=5,40,421&article=8590&domain=VERO_MAIN
Skattestyrelsens beslut om skattefria dagtraktamenten och reseersättningar 2010:
http://www.vero.fi/default.asp?path=5,40,421&article=8634&domain=VERO_MAIN&language=SWE&index=#
Skattestyrelsens information om pensions- och försäkringspremier 2010:
http://www.vero.fi/?article=8632&domain=VERO_MAIN&path=5,40&language=SWE
Beskattning av
förmånsbilar 2010
Klassificeringen av förmånsbilar reviderades
2008.
Kategori A består 2010 av
bilar som tagits i bruk 2008-10. Kategori B omfattar bilar från 2005-07.
Alla
äldre bilar ingår nu i kategori C, där procentsatsen har sänkts från 1,0
till 0,9.
Förmånsvärdet baseras på bilens allmänna minutpris i början av den månad
då den tas i bruk, minskat med 3.400 euro.
Ny indelning av utländska bilar
För utländska förmånsbilar har en ny kategori som omfattar bilar av
årsmodell 2008-2010 införts. Dessa har samma förmånsvärde som inhemska
förmånsbilar, men beskattningsvärde används nyanskaffningspriset i utlandet,
inklusive skatter men utan avdrag. Äldre utländska förmånsbilar bildar som
tidigare en egen grupp, med högre fasta värden.
Den fasta delen av de månatliga förmånsvärdena för fri bilförmån har
sänkts med 15 euro i samtliga klasser.
Förmånsvärdet beräknas som en
procent av prisgrunden avrundat till närmaste 10 euro, plus en fast summa,
enligt följande.
A: 1,4 % + 270 euro (fri bilförmån) eller 105 euro (bruksförmån)
B: 1,2 % + 285 eller 120 euro
C: 0,9 % + 300 eller 135 euro
Utländsk förmånsbil: fri 729 euro per månad (bruks 459 euro),
alternativt
264 euro per månad + 0,31 e/km (bruks 0,13 e/km).
Särskilda regler för unga arbetstagare
Vid anställning av ung personal (under 18 år) bör begränsningar i tillåtna
arbetsuppgifter och arbetstider beaktas. Följande regler gäller unga
arbetstagare:
13-14 år: arbete med målsmans samtycke under skollov max 7 h/dag och 35
h/vecka.
15-17 år: kan själv ingå arbetsavtal; max 8 h/dag och 40 h/vecka.
Begränsningar finns beträffande arbetsuppgifter, minsta dygnsvila och
arbetstidens placering. Skadligt, farligt, ansträngande och oskäligt
ansvarsfullt arbete är förbjudet för unga personer.
* Arbetstidsreglerna för unga personer finns i sin helhet i Företagar-INFO nr
3/2007.
Betala rätt lön till sommaranställda
Inom handeln och industrin betalas lön till sommarvikarier betalas vanligtvis
enligt praktikantlönenivån som är 85% av den lägsta löneklassen i yrket,
eller skolelevslön på 70% av grundlönen till yngre arbetstagare.
OBS! Praxis varierar mellan olika branscher.
Lönehöjningar
Efter de förbundsvisa förhandlingarna hösten 2007 varierar tiden för
lönehöjningar mellan olika branscher.
Här nedan ges exempel från de
vanligaste sektorerna.
Äldre avtal och senaste lönehöjningar:
Lastbils-, transport- och busstrafikbranschen
Avtalet gäller 1.2.2008-31.1.2010
1.10.2009 tabellönerna höjs med 1,6 %
Tankbils- och oljeproduktbranchen
Avtalet gäller 1.2.2008-31.1.2010
1.10.2009 + 1,5 %
Byggnadsbranschen, måleribranschen,
husteknikbranschen,
jord- och vattenbyggnadsbranschen,
asfaltbranschen,
betong-, sten- och byggmaterialindustrin
Avtalen gäller till 28.2.2010.
Bevakningsbranschen
Avtalet gäller till 31.3.2010.
Livsmedelsindustribranschen
Lönerna höjdes den 1.10.2009 med 8-17 cent/timme.
Apoteksbranschen
Lönerna höjdes den 1.10.2009 med 2,1 procent samt en apoteksvis pott på
0,8%
Elinstallationsbranschen inom husteknik
Timlönerna höjdes den 1.10.2009 med 3,0 procent.
Hushållsmaskin- och hemelektronikservicebranschen
Lönerna höjdes den 1.10.09 med 2,4 procent.
Personaluthyrningsbranschen
Tabellönerna höjdes den 1.10.2009 med 3,1 procent.
Bokförings- och redovisningsbyråer
Bokföringsbyråbranschens kollektivavtal har förnyats för perioden
1.10.2008-30.09.2011.
Lönerna höjdes den 1.10.2009 med 2,5 %.
Kommunikationsbranschen (media)
Lönerna höjdes den 1.10.09 med 3,0 procent, varav 0,4 % är lokal pott.
Resebyråbranschen
Lönerna höjdes den 1.10.2009 med 2,3 procent. Tabellönerna steg med 50
euro.
Speditionsbranschen
Lönerna höjdes den 1.10.2009 med 2,8 procent.
Skogsmaskinbranschen
Avtalet gäller 1.2.2008-31.1.2011
Lönerna höjdes den 1.10.2010 med 65 cent per timme.
Energibranschens tjänstemän
Lönerna höjdes den 1.10.09 med 75 euro per månad, dock minst 2,9 procent.
Fastighetsservicebranschens tjänstemän
Lönerna höjdes den 1.10.09 med 2,4 procent plus en lokal pott på 0,8%.
Husteknikbranschens tjänstemän
Lönerna höjdes den 1.10.09 med 2,5 procent.
Livsmedelsindustrins tjänstemän
Lönerna höjdes den 1.10.09 med 0,6 procent.
Mera information
OBS! Detta är inte en uttömmande lista.
Detaljerade fakta om löneförhöjningar, lönetabeller, samt kollektivavtal kan även läsas på FiF:s
hemsida under
rubriken Arbetsgivarens ABC (medlemsinformationen är tillgänglig endast för ÅFF:s och ÅKF:s medlemmar med
personligt lösenord). De nya avtalen och lönetabellerna publiceras efterhand.
Länkar till de nya
kollektivavtalen publiceras efterhand på samma ställe.
Har du glömt lösenordet eller har du andra frågor, kontakta ombudsmannen!
Information för
tillfälliga arbetsgivare
Alla arbetsgivare som tillfälligt anställer någon för att utföra ett arbete
eller en tjänst och som inte är ett hushåll, bör verkställa
förskottsinnehållning enligt arbetstagarens skattekort samt erlägga
socialskyddsavgift.
Arbetsgivaren ska också betala pensionsförsäkringspremie, ArPL, enligt ovan.
Arbetsgivaren är vidare skyldig att betala olycksfalls-, gruppliv- och
arbetslöshetsförsäkring om antalet anställningsdagar är minst 12 per
år (dvs
en person 12 dagar, eller 6 personer x 2 dagar etc.)
Små löner undantas från skatteinnehållning
Privatpersoner
som arbetsgivare befrias från förskottsinnehållning och SSA om lönen till
samma person under året är högst 1.500 euro. Läs mera här:
http://www.vero.fi/default.asp?path=5,40&article=8664&domain=VERO_MAIN&language=SWE&index=#
Se även information för hushåll och
tillfälliga arbetsgivare
http://www.vero.fi/default.asp?path=5,40&article=8757&domain=VERO_MAIN&language=SWE&index=#
Låglönestöd för arbetsgivare
Ett stöd för arbetsgivare som har personer över 54 år
anställda på heltid infördes 2006.
Stödet gäller registrerade arbetsgivare vars
anställda som fyllt 54 år jobbar minst 140 timmar per månad. Stödet uppgår
till 44 procent av den lön som ligger mellan 900 och 2.000 euro per månad,
dock max 220 euro. Vid en lön över 1.600 euro minskas stödet med 55 % av den
överskjutande delen. Stödets maximala effekt uppnås således vid en
månadslön på 1.400-1.600 euro.
Låglönestödet tillämpas första gången på de
löner som utbetalas i januari 2006. Arbetsgivaren får på eget initiativ dra
av stödbeloppet från sin redovisning av förskottsinnehållning till
skatteförvaltningen. Stödformen gäller till utgången av år 2010.
Byggbranschen
föremål för särskild skattekontroll under 2008 - 2011
Skatteförvaltningen startade i januari tillsammans med andra
myndigheter och intressegrupper ett omfattande fyraårigt skattekontrollprojekt
inom byggbranschen. Målet med projektet är att bekämpa grå ekonomi inom
byggbranschen, att utveckla skattekontrollen av utländsk arbetskraft inom
branschen samt att utveckla och förbättra kontrollmetoder inom byggbranschen.
Kontrollprojektets särskilda mål är att få utländsk byggarbetskraft och
utländska byggfirmor att omfattas av övervakningen samt renoverings- och
saneringsverksamhet, grundläggande renovering och småhusbyggandet.
Under år 2008 inleds också i samarbete med kommunernas byggnadsinspektörer,
särskilt i tillväxtkommunerna i södra Finland, ett rådgivningsprojekt om
småhusbyggarens skyldigheter.
Brett samarbete mellan myndigheter
Under projektet försöker man göra myndigheternas och intressegruppernas
samarbete samt samarbetet med skatteförvaltningen i Estland effektivare. I
projektet medverkar förutom skatteförvaltningen även polisförvaltningen,
åklagarväsendet, utsökningsförvaltningen, arbetskraftsförvaltningen,
arbetarskyddsförvaltningen, Migrationsverket, Folkpensionsanstalten,
Pensionsskyddscentralen, Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund,
Byggnadsförbundet och Byggindustrin RT.
Det fyraåriga projektet pågår till 2011. Projektet leds och koordineras av
Skattestyrelsen.
Utländsk arbetskraft
NYHET: Registrering av arbetstagare från nya EU-länder upphör
Registreringen av uppgifter om arbete som utförs av medborgare i Estland,
Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern upphörde
den 30 april 2009. EU-medborgare ska dock fortfarande med stöd av
utlänningslagen registrera sin uppehållsrätt i Finland, om de vistas i landet
längre än tre månader.
För övrig information om allmänna regler för anställning av personer
från s.k. nya EU-länder, läs
mer här.
Systemet
med alterneringsledigt har blivit permanent
Möjligheten för en heltidsanställd att vara ledig från sitt jobb under
högst ett års tid ifall en arbetslös arbetssökande anställs i personens
ställe, bibehålls tillsvidare.
Alterneringsledigheten omfattar minst 90 och högst 359 dagar. Ledigheten kan
tas ut i perioder om minst 90 dagar, men den sammanlagda tiden för avtalet är
högst två år.
Ersättningsnivån är 70 procent av den inkomstrelaterade
arbetslöshetsdagpenningen som personen skulle ha rätt till vid arbetslöshet.
För personer med en pensionsgrundande arbetskarriär på minst 25 år är
ersättningsnivån 80 procent av dagpenningen.
Avtalet ingås med
arbetsgivaren och en ansökan inlämnas därefter till arbetskraftsbyrån. För
ansökan krävs arbetsintyg och löneintyg.
Läs mera
här: Arbetslöshetskassornas
samorganisation
Skattekortsrutiner 2010
Skattekorten fungerar sedan 2005 så att arbetstagaren väljer om han
vill använda:
* A) en beloppsgräns per löneperiod (månad, veckoperiod
eller dag), eller
* B) en årssumma för den inkomst på vilken görs förskottsinnehållning
enligt grundprocent.
För personer med en fast lön är det första alternativet vanligtvis
gynnsammare, medan personer som har starkt varierande inkomst eller flera olika
arbetsgivare under året kan föredra det senare alternativet. I det fallet gäller
det att noggrant kalkylera huruvida årssumman räcker till, för annars görs
innehållningen i slutet av året enligt skattekortets högre tilläggsprocent.
Om löntagaren inte valt något alternativ används löneperiodgränsen,
alternativ A ovan. Om arbetsförhållandet upphör under perioden ska
arbetsgivaren anteckna de utbetalda lönerna på skattekortet.
Årets nya skattekort gäller från den 1.2.2010. Om arbetstagaren inte uppvisar
något skattekort görs innehållningen enligt 60 procent.
Direktnummer till Ålands skattebyrå
Skattedir. Raija Aller-Mattsson 634 201
Byråchef Ben Öhberg
634 214
Byråchef Anne Järventaus
634 222
Företagsbeskattning/förskott 634 232
Personbeskattning/avdrag
634 231
Växel 634 200
Telefax 634 215
Skattebyrån
har från 1.2.2008 nya öppettider:
måndag kl 9-17
tisdag-fredag
kl 9-16.15
Gränsvärden för
informationsplikt och förkortade bokslutshandlingar
Alla aktiebolag ska sända in sina bokslut till handelsregistret,
senast två månader efter att bokslutet fastställts. Bokslut ska uppgöras
inom fyra månader från redovisningsperiodens slut.
Innehållet i bokslutet bestäms av
bokföringslagen och omfattar i allmänhet balansräkning, resultaträkning samt
bilagor. Små bolag behöver däremot inte upprätta någon finansieringsanalys.
Bokslutsregler för små aktiebolag
Gränsen för när ett aktiebolag betraktas som litet bestäms av följande
faktorer:
* omsättning 7,3 miljoner euro
* balansomslutning 3,65 miljoner
* antalet anställda i medeltal 50 personer
Endast bolag som överskrider minst två av dessa gränsvärden behöver foga
finansieringsanalys till bokslutet.
Resultat- och balansräkning ska uppgöras i enlighet med bokföringsförordningen.
För vardera ska även den föregående bokslutsperiodens siffror redovisas.
Balansräkning
Balansräkningen kan göras i normalformat och i förkortad form. De
bokföringsskyldiga som uppfyller högst ett av de ovannämnda värdena både
under den aktuella redovisningsperioden och den närmast föregående har rätt
att redovisa en förkortad balansräkning. Denna innehåller samma rubriker som
den längre, men innehållet redovisas inte lika noggrant. Främmande kapital
ska dock specificeras i långfristigt och kortfristigt, samt ta upp posterna
kundfordringar, leverantörsskulder och erhållna förskott.
Resultaträkning
Resultaträkningen kan göras enligt två modeller, kostnadsbaserad eller
funktionsbaserad. Vanligtvis används den kostnadsbaserade modellen.
De minsta aktiebolagen har rätt att redovisa en förkortad resultaträkning,
under förutsättning att bolaget både under den aktuella redovisningsperioden
och den närmast föregående uppfyller högst ett av följande villkor:
* omsättning 3,4 miljoner euro
* balansomslutning 1,7 miljoner
* antalet anställda i medeltal 25 personer.
I den förkortade resultaträkningen får
posterna omsättning, lagerförändring av färdiga varor och varor under
tillverkning, tillverkning för eget bruk, övriga intäkter samt material och
tjänster tas upp som en sammanslagen post, Bruttoresultat.
Från bruttoresultatet dras personalkostnader, avskrivningar och
värderingsposter samt övriga rörelsekostnader, vilket ger rörelsevinsten.
Därefter följs den vanliga resultaträkningsmodellen. De punkter i schemat som
inte utnyttjas ska lämnas bort.
Se även Bokföringsnämndens rekommendationer för uppgörande av
bokslut,
som finns under arbets- och näringsministeriets
hemsidor.
***
