Nu har det snart gått en månad sedan världen slutade att fungera som vi är vana med. Jag har talat med mängder av företagare och bollat med olika personer från en mängd olika sektorer, som professorer, finansministrar, näringslivsledare, statistiker, historiker, marknadsförare och olika typer av nationalekonomer med de mest olika ideologiska bakgrunder.
Vad är problemet ?
Vi har diskuterat den uppkomna situationen och de allra flesta har delat min uppfattning, vad som är det största problemet just nu. Det är att folk har helt slutat att handla vissa typer av varor och tjänster. Det kan bero på allt från att den finska regeringen förbjuder folk att resa eller att stänga restaurangerna, men även att folk håller i pengarna för allt som de inte verkligen behöver av någon orsak. Det kan vara av rädsla att man blir smittad eller smittar någon. Det kan även slå väldigt ojämnt i samma företagskluster, som t.ex frisörer. Det finns frisör som inte har märkt något tapp och de som i princip tappat allt. Det hänger ihop med vilken typ av kunder som man har, de som har yngre kunder, har business som vanligt och de som har äldre(inom riskgruppen) har tappat mycket av kunderna. I USA har kreditkortsbolagen undersökt amerikanernas köpbeteende efter att man stängt ner många av affärsidkarnas möjligheter till affärer. Läs gärna den artikeln här Länk
How people spend determines which companies survive, and who has a job. In recent weeks, more than 16 million workers in the country have filed for unemployment. And with no end to the outbreak in sight, consumer spending is likely to be fundamentally different for many months to come"
I Sverige har man gjort liknande undersökningar och den stämmer även överens med den bild jag får med diskussionerna med de åländska företagen som att t.ex elektronik säljer riktigt bra just nu, mycket tack vara att man är mycket mera hemma än tidigare och flera i familjen behöver kunna göra det samtidigt. Länk Stort tack Jonas Medin som tipsat mig om de här båda artiklarna!
Hur åtgärdar man problemet?
Det finns självklart inget kanonrecept/lösning som fixar alla problem eller som inte har några nackdelar. Däremot om man konstaterar att köpkonsumtionen har avstannat, så är det en av de saker som vi faktiskt kan påverka positivt. Det som behövs för att göra detta är att vi har ett verktyg som vi kan ändra i förutsättningarna för konsumenterna efter att vi har fått in data som hjälper oss att ta rätt beslut och vilka företags kategorier som skall vara med i systemet. Helt enkelt som många företag arbetar med annonser i t.ex facebook. I det här fallet hjälper egentligen inte marknadsföring speciellt mycket eftersom folk ändå inte vill spendera sina pengar på tjänster/varor som de inte absolut måste ha. Därav ser jag det enda sättet att få ålänningarna att spendera på tjänster/varor nu när företagen inte ens har en verksamhet för tillfället, är att man ger dem ett incitament att handla nu. Det är precis detta faktum som ÅlandBoost tänker fixa, genom att dela ut Värdekuponger till alla ålänningar som är över 18 år, en gång i veckan. Värdekupongerna måste aktiveras inom fyra dagar på ett åländskt företag för att det skall bli ett giltig presentkort. Det betyder att ålänningarna/konsumenterna bestämmer själva vilket åländskt företag som man vill att skall få deras pengar och "överleva". Tanken är att ge totalt 50€ uppdelat i 3 olika värdekupongs kategorier, typ Restauranger [20€], Skönhet/Friskvård [15€] (typ kosmetika, massörer osv) och Fordon [15€] (t.ex bilverkstad, cykelverkstad och taxifärder). Dessa företagskategorier och värdet på kupongerna justerar man till nästa vecka beroende på vilken situationen är i samhället. Då har man plötsligt ett verktyg som man kan "plan-do-check-act" med en gång i veckan. Med detta skulle man kunna trigga igång att ålänningarna skulle handla just åländska varor och tjänster nu och inte när det är för sent.
"ÅlandBoost är ett verktyg för att kunna styra ålänningars köpbeteende till att handla från de utsatta krisbranscherna på Åland och se till att de företag som är livskraftiga får likvida medel. Det är sitt första i sitt slag i världen och det är därför en stor del av de som jag har diskuterat med ekonomer ser det att bra sätt att nå ut till "rätt" mottagare. "
Intressant läsning om människors beteenden med koppling till Corona. Den förklarar bland annat varför vi har tvångsmässigt hamstrat toapapper i västvärlden Länk till facebook artikeln som är skriven av Micco Grönlund Head of Future i Helsingborg stad.
Det finns även de som vill använda de så kallade gesällpengar som Österrikarna använde. En sorts valuta som är tidsbegränsad och ju längre man väljer att använda den desto mindre värd blir den. Fördelen är att pengarna omsätts mycket snabbare än vänliga. Här en svensk docent Ronny Svensson som berättar om det upplägget. Tyvärr är nog en egen på Åland ingen realistisk lösning för tillfället.
Status i ÅlandBoost projektet
Företagarna på Åland (FPÅ) har gjort en funktionsspecifikation och haft en offertrunda där fyra olika leverantörer har bekantat sig med upplägget. I onsdags 8.4.2020 tog FPÅ styrelse beslut att anlita Winter att utveckla lösningen. De var billigast och hade snabbaste utlovade leverans av systemet.
Referenspersoner (Bollplank)
Jag har som sagt diskuterat med många olika företagare, bland annat i två helt nyskapade facebookgrupper som skapats efter 14 mars 2020.
Takaway corona lunch grupp (4 100+ medlemmar)
Företagarna på Åland (350+ medlemmar)
Det har även varit en livlig diskussion på facebookgruppen Åland Ekonomi som startades 2011 och har samlat många ålänningar som har diskuterat det åländska samhället ur en ekonomisk synvinkel.
Åland Ekonomi (3 100+ medlemmar)
Bland de personer som jag har diskuterat allra mest med, är den förra åländska finansministern Mats Peräämaa, dels för att han var finansminister under finanskrisen 2008, men även för att han vet hur det fungerar rent praktiskt med både den åländska ekonomin, men även om idéerna är realistiska att förverkliga. Eftersom vi har en självstyrelse på Åland, men eftersom den är hårt naggad i kanterna, så är det inte helt enkelt att veta vad vi kan göra eller inte. Jag har även diskuterat mycket med statsvetare Göran Djupsund eftersom han följer de finska medierna och skeendena mycket noggrant. Han har också mycket djup kunskap om finländsk politik.
Jag har även diskuterat med anarkokapitalister som tycker att så fort staten är inblandad är det planekonomi och kommunism. Det har varit intressanta diskussioner och vi är inte överens hur Corona krisen skall lösas, men samtal med totala meningsmotståndare tvingar en oberoende att tänka ett varv till om man lyssnar till deras argument. I det här fallet är deras lösning att inte göra något alls och det är inte riktigt mitt sätt att hantera problem.
En som jag också diskuterat mycket med är reklambyrån/musikern/idésprutan Carina Sommarström. Hon insåg snabbt att nu måste man göra saker och inte hänga läpp. Hon har föredömligt tagit på sig rollen att förmedla nyheter och tipps till småföretagarna på Åland. Jag har även diskuterat mycket med styrlesemedlemmarna i FPÅ.
Mats Perämaa finansminister [2007-2011] och [2015-2019]
Göran Djupsund statsvetare
Jag har även skickat ut funktionsspecifikationen till ett antal personer som har läst igenom den och återkommit med feedback.
Dit hör bland annat före detta VD'n för Ålands Ömsesidiga försäkringsbolag Göran Lindholm så här sammanfattar han: + Ni lyfter fram de företag som mest behöver det + Alla kan få del av förmånen + Företagen får en marknad Svårt att egentligen hitta något mer flexibel och behovsanpassat system som det du hittat på.
Myndighetschefen på Datainspektionen Lena Nordman: Jag tycker iden är bra. Det är viktigt inte bara för företagen, utan för samhället. Det här kan pågå länge, arbetslöshet och permitteringar skapar oro och otrygghet - i förlängningen risk för allvarliga samhällskonsekvenser av typ våld, hänsynslöshet. Jag tycker idén om att folk själva väljer vad de satsar värdekupongerna på är bra. Landskapet får ju fundera om de vill styra det, kanske som ett steg/en övning inför eventuell ransonering.
Professor i företagsekonomi i Köpenhamns Universitet Alf Rehn 1. Tanken är ju givetvis god här, och basidén med att stöda mikroföretagare väldigt välkommen. 2. Idén att låta konsumenter styra via kuponger har många fördelar, men man skall vara medveten om att många företagare kommer att uppleva att de fått lite eller ingen nytta av detta – det är en syfte (och i viss mån en styrka) i ett dylikt system att populära företag gynnas mest, medan andra slås ut trots denna satsning. *) *) tanken är inte rädda alla företag, utan låta konsumenterna bestämma vem de vill handla tjänster och varor ifrån.
F.d ÅSUB's direktör Bjarne Lindström: Ser ut som ett intressant upplägg måste jag säga. Förutsatt att datasäkerhet kan garanteras*) och LR är beredd att satsa slantarna tycker jag att det är värt att pröva. *) Datasäkerheten kan hanteras och Datainspektionen är informerade.
Jag kommer att fylla på denna lista av kommentarer med andra personer som jag har diskuterat med som t.ex nationalekonom Edvard Johansson som tipsade om "Gasellvalutan" , ålänningen Anton Nilsson som har bra koll på vad som händer i EU, tipsade om värdekuponger som delats ut i staden Ypres i Belgien, värdet på kupongerna är 25€ till vuxna och 10€ till barnen. Länk till artikeln
Comments