Under 2019 så funderade och undersökte vi i Företagarna på Ålands styrelse vad är det som är största utmaningen för våra medlemmar och varför det åländska BNP's utveckling har avtagit de senaste 10 åren när samtidigt den åländska befolkningen har ökat med 20%. Normalt skall dessa gå hand i hand eftersom BNP baserar sig till stor del på hur mycket skatteinkomster som skapas i ett område. Och i och med att vi inte har någon direkt ökad arbetslöshet som skulle kunna förklara det, så måste det finnans andra orsaker. Samtidigt så ökar den offentliga sektorns del av det åländska BNP och det mycket tack vare att den privata delen inte ökar som den skall.
Då började jag att titta hur de olika sektorerna har utvecklat sig inom den privata sektorn och gjorde en statistik film som visar utvecklingen på Åland seden 2001.
Man räknar ut BNP på ett standardiserat sätt så att man skall kunna jämföra sig med andra områden och länder. I grafen så har jag valt att plocka ut ett antal branscher och en som är unik för Åland. Det är sjöturism, den är tydligen obekant för den branschen, men även många politiker. Det är synd för vad den gör att den räknar in "alla" företag som är ihopkopplade till turismen som kommer via båtarna, men som inte tar i land på Åland för den har också fått en egen term "landturism".
Slutsatsen blir att resten av det privata näringslivet har svårt att kompensera bortfallet från sjöturismen och det är precis vad även ÅSUB säger. De sektorer som klarar sig bra över tid är IT, Nöje (där paf står för absoluta merparten) , IT och finans. Det gemensamma med dessa fyra sektorer är att de inte är beroende av export och import, utan kan lösa sina åtagande via nätet.
Så vad är då det gemensamma med de övriga sektorerna ? En rutinerad politiker som jag pratade med om denna sak menade att de här människorna är inte lika kreativa och riskbenägna som de andra lyckosamma branscherna. Det är en argumentation som jag inte köper utan det finns en betydligt mera realistisk förklaring. För de åländska företagarna som är beroende av import och framför allt export har ett merarbete och kostnader som gör att det är väldigt omständigt att sälja utanför Åland. Detta kan man se tydligt att i resten av vår närmarknad som Sverige och Finland så har e-handeln ökat lika mycket som IT-sektorn från 2001 så runt 1000%, men inte på Åland. Där har vi knappt någon fungerande webbshop som säljer saker utanför Åland. Sammanfattning i och med att skattegränsen inte är osynliggjord så skapar den en mycket hämmande effekt på delar av det åländska näringslivet.
E-handel
För 10 år sedan var det i princip endast mycket avancerade internetanvändare som handlade på internet. I dag är det 80% av svenskarna som handlar varor på nätet. Källa. Svenskarna och internet 2009 och 2019. Samtidigt som handlade har ökat så har kraven på leveranserna ökat, så i Sverige är smärtgränsen man kan vänta på ett paket 3,3 dagar efter att man beställt det. I Finland är det 4,1 dagar.
Åland Gallup frågan
I och med att e-handel är viktig för exporterande företag och en viktig servicefaktor för ålänningarna och eventuellt inflyttande, så valde vi att som första fråga i gallupen få en uppfattning om hur ålänningarna upplever att det fungerar. Vi kommer även att under våren göra riktiga försyndelser mellan olika områden och visa pop vilka skillnaderna är. I gallupen så visar det att det är 53,8% som handlar på nätet jämfört med Sverige so har 80%. Det intressanta är att 27% av de som inte handlar på nätet är för att de inte kan handla från de butiker som resten av vårt närområde kan handla från. 30,5% av de som trots allt handlar via nätet för vänta över 4 dagar innan de får varorna, så det vill säga var smärtgränsen går i Finland och Sverige.
Det finns tydliga skillnader mellan ungdomar 18-35 och de som är över 65 år.
Sammantaget är detta inte bra för det åländska samhället, för det är en service som andra närområden kan erbjuda, men inte vi. Är man van att det tar mellan 3-4 dagar, så är det ett rejält steg bakåt om man inte ens kan handla från sina favoritbutiker. Så detta kan påverka inflyttande till Åland och ett reportage som Ålands radio gjorde i samband med vår presskonferens så intervjuade de en svensk som varit bosatt på Åland i ett år och en av orsakerna varför han flyttade var just strulet med att handla på nätet. Diskuterar jag denna fråga med äldre generationen, så förstår de inte varför detta är en viktig sak, i och med att de som jag har diskuterat med, så handlar inte på nätet. Nästa gång skall vi fråga hur ni tycker att vi skall lösa problemen.