top of page
Företagarnas historia i korthet
 

Historisk bakgrund

Företagareföreningen grundades den 18 maj 1957, som en reaktion på den stora utflyttningen av ungdomar från Åland i mitten av 1950-talet. Målet var att främja industrialiseringen och exporten för att skapa nya arbetsplatser i landskapet.
Bland grundarna fanns flera välkända företagare, bland annat fabrikör Olof Geelnard, köpman Anton Kalmer och snickarmästare Gunnar Sundlöf.


Till föreningens första ordförande valdes lantrådet Hugo Johansson och i styrelsen ingick bland annat Klas Eklund från Föglö, som övertog ordförandeposten 1960 och kom att inneha den i 24 år. 
Under årens lopp har drygt 60 personer varit engagerade i styrelsen.

Föreningens första ombudsman blev 1958 Martin Isaksson, som efterträddes av Knut Mattsson 1959. Två år senare övertogs tjänsten av Ludvig Nordberg som kom att bli en av föreningens stöttepelare och stannade kvar till sin pensionering 1984. Sammanlagt har föreningen haft ett tiotal ombudsmän.

Tillväxt och framåtanda

Föreningens första decennium sammanföll med en stark ekonomisk utveckling som gynnade investeringar och företagsamhet. Förbättrade kommunikationer i form av bilfärjetrafikens tillkomst och utbyggnaden av den åländska infrastrukturen hade stor betydelse för många åländska företag.
Båttillverkningen var på 1960-talet en betydande näring i landskapet, tillsammans med konservindustrier, verkstäder och byggnation. 

Bristen på lokaler för företagare var dock stor. På föreningens initiativ byggdes därför de första industrihusen i Norrböle i mitten av 1960-talet och det samägda Ålands Industrihus bildades. Företagareföreningen var även initiativtagare till den utredning som utmynnade i att Chipsbolaget grundades 1969.
Inflyttning och bostadsbrist ledde till att företagarna beslöt gå samman för att bygga bostadshus i Hindersböle. 
Föreningen ordnade även talrika kurser och studieresor främst till Sverige, för att lära sig nytt och skapa kontakter. Målet om att skapa nya arbetsplatser uppnåddes och i slutet av 1960-talet fanns på Åland cirka 170 industriföretag med över 1.000 sysselsatta.

Konjunktursvängningar och samarbete

Under 1970-talet ökade föreningens medlemsantal snabbt och en lång tradition med mässresor inleddes. Föreningen arbetade med många frågor för att förbättra företagarnas villkor, samtidigt som ekonomin präglades av hög inflation och en orolig arbetsmarknad. Vidare tog föreningen aktivt del i planeringen av den stora Ålandsutställningen 1976. 
ÅFF var från början med i samarbetet mellan företagarorganisationerna i Svensk-Finland och har bidragit till att viktig information på svenska funnits tillgänglig för medlemmarna.

På 1980-talet omstrukturerades verksamheten och ett decennium av nära samarbete med Ålands Handelskammare inleddes. Föreningen samordnade mässresor för åländska företag som visade upp sig i närregionerna och antalet medlemmar växte i takt med högkonjunkturen. Samtidigt breddades medlemskåren som dittills främst bestått av tillverkningsföretag. 
År 1989 fick föreningen sin första kvinnliga ombudsman Agneta Erlandsson.

Kristider och återuppbyggnad

1990-talets lågkonjunktur blev en stötesten för många företag och i arbetslöshetens spår fick starta eget-verksamheten en viktig roll. Samtidigt började Finlands och Ålands EES- och EG-medlemskap förberedas med utredningar och arbetsgrupper.
Införandet av skattegränsen 1996 skapade en polarisering i näringslivet, där småföretagarna som föreningen representerade ansåg sig förfördelade och drabbades av betydande merkostnader. Föreningen beslöt därför att stiga av samarbetet och samlokaliseringen och flyttade 1998 till egna lokaler.

Trots många uppoffringar och tidvis osäker tillvaro har verksamheten under 2000-talet utvecklats långsiktigt och nya samarbetspartners har tillkommit. Föreningens roll som rådgivare till beslutsfattare har vuxit och servicen till medlemmarna förbättrats. Medlemskåren har samtidigt vuxit till rekordnivå. ÅFF har under jubileumsåret 240 medlemmar, varav 220 företag som tillsammans sysselsätter mer än 1.800 personer. En allt större del av medlemsföretagen drivs också av kvinnor.
Föreningens ordförande vid 50-årsjubileet och fram till 2015 var Dick Jansson, VD för familjeföretaget SAJ Instrument.

 

SAMARBETE OCH SPLITTRING

År 2008 lanserade näringslivsorganisationerna i samarbete med Högskolan på Ålands och landskapsregeringen internetportalen Starta eget med information till nya och blivande företagare. Föreningen gjorde gemensamt med företagarföreningarna i södra Finland och Österbotten en uppvaktning hos den svenska riksdagsgruppen i Helsingfors om bristen på svenskspråkig service.

2009 inleddes ett treårigt pilotprojekt om företagshälsovård i samarbete med FPA och Arbetshälsoinstiitutet. Företagsamhetens år firades, men följdes av neddragningar i stödet till näringslivsrådgivningen.

Föreningen antog 2010 marknadsföringsnamnet Företagarna på Åland. Samma år fräschades kontoret upp samt förnyades hemsidan. Det täta samarbetet med Köpmannaföreningen avslutades då köpmännen valde att gå med i den nya organisationen Ålands Näringsliv från början av 2011. Därefter aktiverades kursverksamheten. Starten skedde i januari med en skattekurs som blivit årligen återkommande. Från 2012 inriktas föreningens verksamhet helt på att betjäna medlemskåren och finansieras med egna intäkter och projektinkomster.

Föreningen beviljades 2013 finansiering för det tvååriga ERUF-projektet AXport med en anställd  projektledare. På hösten ordnades en träff för unga företagare från Finland, Åland och Sverige i samarbete med Business Sweden, Finpro och ländernas ambassader samt Sveriges konsulat på Åland. Träffen besöktes även av Prins Daniel som samma dag gjorde ett officiellt besök på Åland, vilket gav god publicitet. Samma år bevittnades också slutet på en era, då Ålands Industrihus likviderades. Även det långvariga samarbetet kring medlemstidningen Företagsnyckeln avslutades under hösten, på grund av att de övriga regionföreningarna inte nått resultat i Förhandlingarna med riksorganisationen kring medlemskap och struktur.

 

STORA PLANER OCH PANDEMIAVBROTT

Året därpå omvandlades Norra Ålands Industrihus Ab, då landskapsregeringen löste in övriga delägare aktier. Under 2015 deltog föreningen i ett projekt om planerna på en fast förbindelse mellan Finland och Sverige, där ett större seminarium i ämnet hölls i Stockholm. Följande år medverkade föreningens representanter i ett Hyperloop-seminarium på KTH i Stockholm.

Vid årsmötet 2017 skedde en generationsväxling i styrelsen, samtidigt som byråarbetet anpassats till efterfrågan. Föreningen gav 2018 sitt negativa utlåtande om landskapsregeringens förslag till kommunreform, där ekonomiska analyser och prognoser i många fall saknades. Följande år förnyade FiF sin invit till medlemskap, men ett ev. beslut bands vid en konkret lista på förmåner. I början av 2020 utbröt den globala Corona-pandemin, som lamslog resande och turism, samt ledde till problem inom såväl sjöfart, industri och handel.

Lokalt infördes krisstöd och innovationsstöd, vilket på föreningens initiativ ledde till skapandet av världens största discgolfpark på rekordtid och en helt ny besöksnäring. Pandemin ökade efterfrågan på rådgivningstjänster och föreningen fick nya medlemmar.

En omfattande reform av tullrutiner och skattegränshantering befarades skapa problem, något som trots tidig input till myndigheter visat sig besannas. Nya rutiner infördes i två steg under 2021. För enskilda näringsidkare med stor import och många leverantörer har arbetsbördan ökat orimligt. Någon lösning fanns inte i sikte ännu 2023 och opinionen mot byråkratin har de senaste åren vuxit kraftigt.

bottom of page