Ny utredningsskyldighet 1.6.2013

​

Arbetsgivaren ska utreda riskfaktorer som orsakas av arbetstider

En ny lag som träder i kraft 1.6.2013 innebär att arbetsgivaren i fortsättningen också ska utreda och bedöma olägenheter och riskfaktorer som orsakas av arbetstiderna. Enligt social- och hälsovårdsministeriet har antalet olycksfall i arbetet samt arbetsbetingade skador och sjukdomar konstaterats öka då arbetstiden överskrider 40 timmar per vecka. Utöver arbetstidens längd påverkas olycksfallsrisken också av hur pauserna ordnas under arbetet. Genom att beakta de olägenheter och riskfaktorer som anknyter till arbetstiderna kan man effektivare förebygga sjukskrivningar och olycksfall och förbättra de anställdas arbetshälsa.

​

Ersättning från FPA till personer sjuka eller i karantän pga corona

Dagpenning vid smittsam sjukdom ersätter inkomstbortfall om en smittskyddsläkare förordnar frånvaro från arbetet, karantän eller isolering för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom. Dagpenning vid smittsam sjukdom kan beviljas också om ett barn under 16 år ska hållas hemma och vårdnadshavaren därför går miste om förvärvsinkomster.

Dagpenningen vid smittsam sjukdom bestäms enligt den lön som personen skulle få om han eller hon arbetade normalt. För en företagare bestäms beloppet enligt den FöPL- eller LFöPL-årsinkomst som gäller då utbetalningen av dagpenning vid smittsam sjukdom börjar.

Den retroaktiva ansökningstiden för dagpenning vid smittsam sjukdom är två månader.
Läs mera på FPA:s sidor här.

​

Sjukfrånvaro

Arbetstagare som är arbetsoförmögen p.g.a. sjukdom eller olycksfall har rätt till lön för sjukdomstiden. Om anställningsförhållandet har varat minst en månad, har arbetstagaren rätt att under den tid hindret varar få sin fulla lön till utgången av den nionde vardagen efter den dag han eller hon insjuknade.

I anställningsförhållanden som pågått mindre än en månad har arbetstagaren rätt under samma tid till 50 procent av sin lön. I kollektivavtal har man ofta kommit överrens om längre betalningstider. Om arbetsgivaren har betalat lön för sjukfrånvaro på basis av en kollektivavtalsbestämmelse för en längre tid än 1+9 dagar, har arbetsgivaren rätt att lyfta den sjukdagpenning från FPA som skulle ha tillfallit arbetstagaren för samma tid.

Arbetstagaren har inte rätt till lön för sjukfrånvaro om han har förorsakat arbetsoförmågan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Arbetstagaren skall på begäran lämna en tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga till arbetsgivaren, vanligtvis ett sjukintyg. 

​

Partiell sjukfrånvaro 

Under vissa förutsättningar kan man också avtala om partiell sjukfrånvaro. Partiell sjukdagpenning möjliggör att den anställde återvänder till arbetet på deltid, ett sätt att mjukstarta arbetet efter en lång sjukfrånvaro.
En arbetstagare som varit sjukskriven och erhållit sjukdagpenning i minst 60 dagar kan återvända till sitt arbete på deltid. Återkomsten till arbetet skall ske utan att det äventyrar tillfrisknandet och kräver ett läkarutlåtande.
Initiativet till återvändandet till arbete kan tas av arbetstagaren eller företagaren, företagshälsovården eller arbetsgivaren. Systemet är frivilligt, och alla parter kan vägra.
Om uppgörandet av arbetsavtal på deltid stadgas i arbetsavtalslagen. Arbetstiden och lönen måste minska till 40-60 procent av det tidigare. Också en företagare kan få partiell sjukdagpenning om han återvänder till sin företagsverksamhet efter att ha fått sjukdagpenning i minst 60 dagar. 

 

Familjeledigheter

Arbetstagaren har enligt arbetsavtalslagen rätt till ledighet för den tid då han eller hon kan få moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapeng. Arbetstagaren har även rätt till två heltids vårdledighetsperioder för skötseln av barn under 3 år.
Man skall meddela om användandet av respektive ledighet till arbetsgivaren minst två månader innan ledigheten börjar.

OBS! En familjeledighetsreform träder i kraft 1.8.2022 som innebär flexiblare lösningar för föräldrarna. Läs mer under "Anställdas socialskydd".
En arbetstagare har rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård eller för att vårda barn som bor varaktigt i hushållet och som inte fyllt 10 år. Ledigheten är enligt lagen oavlönad, men i många kollektivavtal finns bestämmelser om att lön ska betalas för tillfällig vårdledighet. 

​

Annan frånvaro

Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om att arbetstagaren förutom de lagstadgade rättigheterna även har rätt till frånvaro på andra grunder. Rätt till ledighet kan gälla den anställdes 50- och 60-årsdag, närståendes begravning och allvarliga oförutsedda händelser (tvingande familjeskäl). 
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan alltid avtala om oavlönad frånvaro.

​

Ändrade regler för långtidssjukskrivna träder i kraft 1.6.2012

För att främja återgången till arbete och minska sjukfrånvaron ändras reglerna för uppföljning av långtidssjukskrivningar. 
* När en person varit sjuk i minst en månad ska arbetsgivaren göra en anmälan till företags-hälsovården, för att möjliggöra en tidig dialog om den anställdes arbetsförmåga. 
* Efter att sjukdagpenning utbetalats i 90 dagar under en tvåårsperiod måste den anställde begära ett intyg från företagshälsovården, där en utredning visar personens möjligheter att fortsätta i arbetet. Utredningen görs i samarbete mellan den anställde, arbetagivaren och företagshälsovården.
* Dessutom kortas tiden för att retroaktivt ansöka om sjukdagpenning från fyra till två månader.

De nya rutinerna är en följd av ändringar i sjukförsäkrings-lagen samt lagen om företagshälsovård, som träder i kraft den 1 juni 2012. Reformen innebär att även de arbetsgivare som nu inte anlitar företagshälsovård - trots att det är lagstadgat - kommer att behöva skaffa den tjänsten.