Den nya borgerliga finländska regeringen vill förnya arbetsmarknaden. Enligt planerna ska strejkrätten begränsas, möjligheten till lokala avtal utvidgas, samt reglerna för uppsägningsskydd och tidsbundna anställningar ses över.
I sitt regeringsprogram listar regeringen Orpo ett antal förändringar som ska gynna sysselsättningen och balansera den offentliga ekonomin. Med reformerna vill regeringen föra Finland närmare övriga Norden och i synnerhet Sverige, där motsvarande reformer redan genomförts.
Ett problem i Finland är de många olagliga strejkerna, som de senaste fem åren uppgått till närmare hundra stycken, medan motsvarande antal i Sverige är tre (3). Genom höja det maximala bötesbeloppet för arbetsmarknadsorganisationer väsentligt, till 150.000 euro, samt införa böter på 200 euro för arbetstagare som deltar i olagliga strejker, hoppas man få bukt med konflikterna. Dessutom ska politiska strejker begränsas till en dag, såsom i övriga Norden. Lagförslagen kring detta ska vara klara redan i höst.
Främjar sysselsättningen
För att få fler företag att våga anställa vill regeringen göra det lättare att säga upp anställda av personliga orsaker. Enligt förslaget ska det räcka med sakliga skäl, medan det enligt den nuvarande arbetsavtalslagen krävs ”sakliga och vägande skäl”. Arbetsrättsexperter bedömer dock att den praktiska skillnaden blir liten och en tolkningsfråga.
Förslaget om att tillåta tidsbestämda arbetsavtal på upp till ett år utan särskild orsak kan däremot påverka sysselsättningen i mindre företag. Det föreslås också att återanställningskravet samt kravet på omställningsförhandlingar ska avskaffas för företag med färre än 50 anställda.
Möjligheten till lokala avtal som avviker från kollektivavtalen ska utvidgas till oorganiserade företag. Dessa utgör i praktiken utgör en stor majoritet, cirka 80 procent, av de finländska arbetsgivarföretagen. Krav på detta har framförts i åratal från företagarhåll.
Sporra till arbete
Varseltiden för permitteringar föreslås kortas till sju dagar och en karensdag införas för korta sjukskrivningar som inte är arbetsrelaterade. Reformer föreslås även för arbetslöshetsskyddet. Bland annat ska arbetsvillkoret för att få inkomstrelaterad dagpenning höjas från 26 till 52 veckor. Dagpenningens belopp ska även graderas, så att ersättningen efter åtta veckor sjunker till 80 procent och efter 34 veckor till 75 procent. Även självrisktiden vid arbetslöshet föreslås höjas från fem till sju dagar. Dessutom ska alterneringsledigheten avskaffas.
Det är värt att notera att de förändringar som anges i regeringsprogrammet kräver noggrann lagberedning och det är inte säkert att alla kan genomföras som de är föreslagna. Regeringen har även sagt att det ska föras trepartssamtal kring förslagen, men att regeringen tar ansvar, vilket har tolkats som att reformerna kan genomföras trots förväntat fackligt motstånd.
