Från den 1 oktober stärks konsumentskyddet vid distanshandel och kreditgivning genom flera lagändringar. Reglerna för lånereklam skärps väsentligt.
Räntetaket för konsumentkrediter sänks från nuvarande 20 procent till 15 procent och ska bindas till referensräntan enligt räntelagen. Maximiräntan får ändå inte överstiga 20 procent. Om konsumenten ska betala andra kostnader än räntan, får dessa uppgå till högst 150 euro per år. Ifall kreditgivaren bryter mot detta, behöver konsumenten inte betala vare sig ränta eller övriga kostnader för krediten.
Vid distanshandel får man inte längre i första hand erbjuda krediter eller annan senarelagd betalning. Avsikten är att minska konsumenternas skuldsättning.
En nätbutik ska i första hand erbjuda direktbetalning via bank eller debitkort. I andra hand får man erbjuda kreditbetalning med kort eller mobilbetalning. Först som tredje alternativ får kontokredit, avbetalning eller postförskott nämnas. Inget betalningssätt får finnas som standardval. Dessutom skärps näringsidkarnas skyldighet att kontrollera identiteten vid näthandel.
Marknadsföringen av krediter begränsas ytterligare, så att allvaret i eller betydelsen av krediten inte får förringas. Kreditmarknadsföring får inte riktas till konsumenter som har en anteckning om betalningsstörning. Det blir även förbjudet att påminna konsumenten om en outnyttjad kredit, samt att koppla användningen av krediten till speltjänster.
Kreditgivningen får inte heller användas som ett huvudsakligt argument vid marknadsföringen av andra konsumtionsnyttigheter.
