Arbetsmarknadshösten har inte utvecklats som förväntat. Nästa års löneuppgörelser har kört fast och nu blir det förhandlingar om helt nya riksomfattande kollektivavtal i centrala branscher.
Höstens löneförhandlingar i de viktigaste exportbranscherna strandade utan resultat. Fallande tillväxt i ekonomin i kombination med minskad köpkraft har lett till diametralt motsatta åsikter om lönenivåerna.
Under den förra avtalsrundan ingicks många kollektivavtal på 1+1 år, där lönerna för det andra året skulle förhandlas fram separat. När varken teknologiindustrin och kemisektorn lyckats komma överens har avtalen sagts upp och går ut i slutet av november respektive december.
Det finns därför en uppenbar risk att det uppstår en kedjereaktion i andra branscher. Så har redan skett i försäkringsbranschen och även handelns arbetsgivare har meddelat att de tänker invänta industrins kommande avtalslösning.
Fler branscher kan dras in
Förhandlingar om nya avtal i kemi och teknologi inleddes för ett par veckor sedan, men utmaningarna är stora. Den ekonomiska osäkerheten och energikrisen gör att företagen värnar om konkurrenskraften, medan de anställdas köpkraft har försvagats till följd av den höga inflationen. Bedömare anser att det den här gången kan komma att krävas olika slags kreativa lösningar för att nå fram. Bland annat har engångsbelopp nämnts som ett verktyg, vilket även använts i Tyskland.
Om en uppgörelse drar ut på tiden finns risk för att fler branscher blir inblandade. I januari går det nuvarande avtalet i transportsektorn ut, vilket innebär att bland annat parterna i stuveri- och lastbilsbranschen ska enas. Transportfacket har traditionellt haft låg tröskel för stridsåtgärder, något som oroar såväl industrin som rederierna.
Påverkar offentliga löner
Något som komplicerar bilden ytterligare är att exportsektorns avtal ses som riktgivande och ligger till grund för löneförhöjningar i andra branscher. Lönejusteringarna i den finländska kommunsektorn och inom social- och hälsovården nästa år har kopplats till industri- och transportuppgörelserna. Ifall höjningarna där blir högre än 1,9 procent så riskerar lönekostnaderna att spränga de redan nu ansträngda offentliga budgetarna.
Löneförhandlingar pågår sedan en tid tillbaka i bland annat finanssektorn och inkassobranschen, samt för it- och kommunikationsbranschens tjänstemän.
